Vi är politiker med yrken, inte yrkespolitiker.
Tjugonde namn på Medborgerlig Samlings riksdagslista är polisen/kriminalinspektören Thomas Martinsson, som presenterar sig med följande text:
”Jag bor i Stockholm. Frågor som ligger mig varmt om hjärtat är rättspolitiska frågor, offentlig trygghet och säkerhet. Dessa frågor måste i mycket högre utsträckning integreras i skol- och socialpolitiken. Det måste tillföras kraftigt ökade resurser och möjlighet till väsentligt förbättrat samarbete, med mindre sekretesshinder, för ovan nämnda förvaltningar och myndigheter.
Varför föll mitt val på Medborgerlig Samling? Generellt sökte jag nya politiska tankar med verklighetsnära koppling. De etablerade partierna erbjöd inget annat än mossig gammal retorik med prehistorisk eftersmak. Allt upplevdes beprövat och misslyckat. I Medborgerlig Samling fann jag fräsch syresatt vårluft…
Det gav både hopp och verklighetsförankring.
I partiet finns även stort utrymme för omsorg och omtanke om individen utan att för den skull vara naivt. Ytterligare en avgörande faktor var partiets vilja att återinföra ett tjänstemannaansvar. Detta gjorde att jag, som är både empatisk och pragmatisk, upplevde att Medborgerlig Samling blev mitt val.
Nedan sammanfattar jag i några punkter (utan inbördes rankning) vad jag skulle arbeta med i riksdagen. Det skulle i stora penseldrag vara följande:
- Att internt återskapa en effektiv Polismyndighet där operativ verksamhet drivs av sakkunniga. Det vill säga, återföra den direkta driften av polisiär operativ verksamhet till poliser/jurister som innehar den erfarenhet och utbildning som krävs. Idag har stödfunktioner som HR och ekonomi erhållit mandat till att på ett avgörande sätt styra operativ verksamhet med förödande konsekvenser.
- Att jobba hårt för att frigöra Polismyndighet från New public management (NPM). Kortfattat är det ett styrverktyg för verksamhetsledning som innefattar ökad användning av prestationsmått, utvärderingar och dokumentation. Ett stort problem här är dels att verktyget anpassats för näringslivet och inte offentlig sektor, samt att NPM är framtaget för personal inom högre ledning vilka ofta inte rekryteras från verksamheten och därför inte förstår den. För Polismyndigheten har det visat sig vara en katastrof! Verksamheten har blivit gravt eftersatt och till och med motarbetad.
- Att jobba för kraftigt ökade resurser och förenklade och förbättrade samarbetsformer med socialtjänsten och skola. Polismyndigheten kan inte ensam vända den brottsutveckling vi ser idag. Det är i grunden ett samhällsproblem där orsak och samband kan utläsas hos flera aktörer. Gemensam ansträngning krävs.
Fler områden finns att jobba med. Ovan nämnda punkter är dock helt avgörande för att samhällsmedborgaren ska kunna åtnjuta den säkerhet och trygghet man ska kunna kräva i vårt samhälle.
- Att jobba för att uppvärdera polisyrket genom rejält höjda löner, väsentligt bättre arbetsvillkor samt att öka antalet poliser i landet.”
